Dag två blev inte heller någon succé. Det är inte så ofta nuförtiden jag korkar upp en Bourgogne. När jag började med vin fanns det inget jag gillade bättre men idag är jag inte lika förtjust. Självklart finns det goda och bra Bourgogner men prislappen brukar ha en inverkan som uppmanar till avhållsamhet. Vidare har jag nog blivit känsligare för årgångar och dess karaktär – vilket jag finner extremt viktigt i just denna typ av viner. Nåväl, följande är ett lysande exempel hur det kan gå fel.
Köpte för sex år sedan de två parhästarna från Domaine Joblot av årgång 2000. Dessa brukar konstant utropas till fynd och ibland undrar man om journalisterna överhuvudtaget testar vinerna eller om de följer en schablon?
I alla fall testade jag en av mina 2000 Givry 1er Cru Clos du Cellier aux Moines från Domaine Joblot. Inget vidare. Det lär ju vara en svagare årgång och det tror jag säkert stämmer efter denna erfarenhet. Ljus nästan färglös tegelröd färg. Doften känns väl i sak okej. Ganska typisk Pinot stil men inte överdrivet stor. Lite blodig charkig ton med prickigkorv och en aning gummi. Lite kryddor, rök och tobak finns i bakgrunden och en antydan till jordgubbar.
Smaken är en riktig besvikelse. Klen, nästan urvattnad frukt. En grön och örtig ton. Eftersmaken kort, vresig och syrlig. Lite körsbärskaraktär kommer mot slutet.
Undra om det kan bli värre eller om jag ska spara den sista flaskan i 10 år för att se vad som händer? Just nu är det meningslöst att dricka den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar