Årgång 2005 i de ”stora” Franska distrikten verkar ha blivit lite av en legendarisk årgång. Bourgognefantasterna har gått i spinn och Bordeauxdrickarna blir ruinerade. Rhône blev väl lite blandad kompott och Chateauneuf du Pape fick väl aldrig riktigt det genomslag man förväntade sig. Efter många framgångsrika årgångar med endast 2002 som ett undantag har nog konsumenterna blivit lite bortskämda. Nu väntar alla på årgång 2007 som kontinuerligt lovordas i diverse forum på nätet och framförallt på Bulletin Board.
Eftersom det i septembersläppet lanserades två spännande viner från Chateauneuf du Pape och en Gigondas blev jag lite sugen på en test. Dessutom återlanserades en tidigare 2005a i Beställningssortimentet nyligen och då borde den också vara med. Ytterligare ett vin som aktualiserats är ett vin som tidigare endast funnits via Privatimport men nu plötsligt finns tillgängligt på såkallat ”dolt” privatimportnummer – vilket möjliggjort beställning av en provflaska.
Vidare har en kompis - som vanligt - semestrat i distriktet och kommit hem med både bilen och takboxen fylld till det yttersta. Resten av familjen fick ta flyget hem.
Vi bestämde oss hastigt och lustigt för en liten improviserad provning av fem Chateauneuf du Pape viner, en Gigondas och en Côtes du Rhône – alla från 2005.
Tanken var att matcha ihop viner med gemensamma nämnare (förutom årgången) och då blev det Parkers poängbedömningar samt prisnivån som fick styra. Att dessutom fem av vinerna finns att få tag på via Systembolaget gjorde upplägget än angelägnare – ifall man vill ha mer! Ett av de lokalt inköpta vinerna bör gå att privatimportera men den andra finns inte representerad i Sverige så vitt vi vet. Vinerna blev:
2005 Domaine Chante Cigale, Chateauneuf du Pape “Vieilles Vignes” – RP 93 Poäng
2005 Domaine la Barroche, Chateauneuf du Pape “Cuvée Fiancée” – RP 91+ Poäng
2005 Domaine Santa Duc, Gigondas “Prestige des Hautes Garrigues” – RP 93+ Poäng
2005 Mas de Boislauzon, Chateauneuf du Pape “Cuvée du Quet” – RP 93+ Poäng
2005 Bois de Boursan, Chateauneuf du Pape ”Cuvée des Felix” – RP 89+ Poäng
2005 Domiane du Clos du Caillou, Côtes du Rhône ”Resérve” – RP 92 Poäng
En trevlig uppställning och utmaning att prova. Sex provare totalt varav en ”köpte ut” sin del och provade i ensamhet (nåja, fru och barn) medan vi andra återstående fem gemensamt provade och bedömde vinerna. Vinerna provades halvblint – vilket betyder att alla vet vad det är för viner och hur de är bedömda men inte i vilken ordning vinerna kommer. M har en specialare hon brukar köra där hon med ett sinnrikt numreringssystem blandar ihop karafferna och mången gång har vi undrat om hon verkligen haft koll! Fast det har hon säkert – det är nog vi provare som inte alltid har koll; ) Vi kör enligt den principen ikväll igen.
Varför de två lokalt inköpta vinerna beslutades få delta beror på att det kändes kul att se vad ett Côtes du Rhône vin från en känd producent av hög förmodad kvalitet kan ”ställa” till med – mot på pappret ”finare” viner. Att Cuvée Felix fick vara med beror på att vi kände det angeläget att verifiera Parkers låga 89 poäng. Detta är ett vin som i tidigare årgångar håvat in riktigt höga poäng: 1998 = 97 poäng, 2000 = 96 poäng, 2001 = 95 poäng och dessutom fick vinet från 1998 lovord i Executive Wine Seminars senaste stora provning av årgång 1998 - där vinet vann hela provningen. Dessutom har Wine Spectator gett 2005an 94 poäng. Vad är fel?
Jag beskriver vinerna i den ordning de provas samt mina doft och smak noteringar, därefter mina egna poäng, gruppens medelpoäng samt min/max poäng. Därefter ”rätt svar” med Parkers poäng och avslutningsvis en kort summering och kommentar samt vinets placering i provningen.
Så här gick det!
Vin 1
Klarröd färg. Doften är söt med lite ”klister” – kemisk ton av nagellack. Röda bär, kryddighet, fat, en viss syltighet och mineral. Väldigt elegant doft. Efterhand kommer en mer tydlig stallighet och animalisk doft med rotfrukter som mer påminner om Pinot Noir än CndP. Jag får också en blommig parfymerad doft med känsla av ”mammas hårspray” och mint. (Hemma efter provningen kommer mer choklad och lakrits i doften). En väldigt fin och harmonisk doft totalt sett. Den imponerar direkt. Smaken är också åt det elegantare hållet med en ren, frisk lite syrlig frukt. Det finns en värme i smaken och en eldighet med fikon, gummi, lakrits och en lång fin intensiv eftersmak. Tanninerna är klart märkbara. För var gång jag återvänder till glaset ökar känslan av ett riktigt gott och snyggt balanserat vin. (Hemma ökar smakupplevelsen ännu mera). En klar favorit direkt som sätter ribban högt. Mina poäng: 94 / Gruppens medelpoäng: 92,8 / Min: 91 / Max: 94.
Svar: 2005 Bois de Boursan, Chateauneuf du Pape ”Cuvée des Felix” – RP 89+ Poäng
Obegripligt att Parker är så lågt som 89 poäng. Alla är överens om att detta är ett jättebra vin och snyggt, klassikt med elegans. Denna vinner Wine Spectator min respekt med. Vinet kommer på andra plats i provningen!
Vin 2
Klar purpurröd färg. Helt andra dofter än i glas ett. Kunde lika gärna ha varit en Aussie Shiraz! Lakrits, violpastill, söt frukt, vanilj och en aning smörkola. Modernt! Choklad, jordgubbar nya världen toner så det stänker om det. Kafferost och en eldighet i doften som är läcker. Smaken har först en lite torr frukt med julkryddor, gummi, lakrits, violpastill och en stram beska. Finns en känsla av Italien i smaken. Jag tycker ett tag at vinet är lite fruktklent med en viss stjälkighet. (Hemma framträder mycket mera smörkola i smaken och större fruktkoncentration). Jag ger: 92 poäng / Gruppens medelpoäng: 92,6 / Min: 92 / Max 93.
Svar: 2005 Domaine la Barroche, Chateauneuf du Pape “Cuvée Fiancée” – RP 91+ Poäng
Alla var överens om att detta var det modernaste vinet i provningen. Vi skojar om att man skulle ha öppnat en Australiensare som referens. Själv var jag ganska säker på att det var det vin det var men hade svårt med poängen. Jag hade ett stort spann först och fick jämka ganska mycket. Vinet placerar sig på en delad tredje plats.
Vin 3
Klarröd färg. Kryddig lite murrig doft med mörk frukt och kryddor i massor – kanel och julkryddor i allmänhet. Enbärsris och en rökighet med animaliska toner och en ”kall” stålighet – järn. En lite kemisk/klister ton och en blommig parfym med rosor. Jag får tydliga associationer till Gewürztraminer! Den för mig mest typiska CndP doften av alla viner. Fint! Smaken är bra med en ren frukt, lakrits, violpastill och rostat kaffe. Fat med en fin syrlighet och en intensiv tanninrik eftersmak. Ett riktigt stöddigt vin. Lite torr frukt i eftersmaken med körsbär och en blodighet med massor av mineraler och enbär. Mina poäng: 93 / Gruppens medelpoäng: 92,4 / Min: 91 / Max 94.
Svar: 2005 Domaine Chante Cigale, Chateauneuf du Pape “Vieilles Vignes” – RP 93 Poäng
Ett av de maskulinaste vinerna och klart tufft i sin stil. Kanske är det här provningens mest lovande vin men tanninerna är väldigt besvärliga och vinet bjuder inte alls på sig även om typisiteten är otrolig. Ett köp för källaren? Vinet hamnar på plats fem.
Vin 4
Klar purpurröd färg. Doften är makalöst knuten. Händer nästan ingenting. Lite dammig och lätt örtig. En stjälkig oförlöst ton. Aningen lakrits och violpastill. (Hemma har jag precis samma toner – ingen förändring alls). Smaken är dock generösare. Ren frukt – nästan marmeladlik med gummi och violpastill. Väldigt koncentrerad, stram med lakrits och mineraler till tusen. En lång, god och elegant eftersmak med en viss beska. Kryddig och intensiv med garrigue så det blir överdrivet. (Hemma ökar intensiteten ännu mera och typisiteten är stor med en riktig läcker smak). Mina poäng: 91 / Gruppens medelpoäng: 91,4 / Min: 90 / Max: 93.
Svar: 2005 Mas de Boislauzon, Chateauneuf du Pape “Cuvée du Quet” – RP 93+ Poäng
Det här vinet förlorar på sin slutna doft. Om doften bara hade varit lite mer öppen hade det gått bättre för vinet i provningen. Smaken är ytterst lovande och det här känns som ett vin som nog kan ligga väldigt länge och utvecklas. Kommer doften igång och smaken utvecklas tror jag att det här blir ett väldigt bra vin – idag är det allt för outvecklat och hamnar sist i provningen.
Vin 5
Klar purpurröd färg (lite tätare än föregående viner). Rökig, fatig doft med söta bär och en känsla av kola/knäck och mandel med lite kemiska aromer. Tjära, kafferost och rotfrukter – animaliskt med en doft som för mig påminner mycket om Spanien och Rioja! Doften är oerhört fin och samtidigt som den är modern känns den traditionell. Supertrevlig! (Hemma är det ännu tydligare – jättefin!). Smaken är det bästa med vinet. Söta, rena jordgubbsaromer med en kryddig eldighet som är jättegod. Syltigt och mycket sötare än föregående viner. Bär, choklad, kola och en varm eftersmak med ett enormt bett. Fint integrerade tanniner. Fikonmarmelad och moderna godisaromer som gör vinet till en ren glädje att dricka. (Hemma är det möjligtvis ännu godare med mer nötighet och mineraligare smak). Kalas gott! Mina poäng: 95+ / Gruppens medelpoäng: 93,8 / Min: 91 / Max: 95.
Svar: 2005 Domiane du Clos du Caillou, Côtes du Rhône ”Resérve” – RP 92 Poäng
Egentligen är jag inte förvånad. Den här producenten kan verkligen göra vin. För ca: sex år sedan hade vi en provning med Guigals La La viner (förvisso dåliga årgångar) och började provningen med en 1999 Domiane du Clos du Caillou, Côtes du Rhône som lätt var bästa vinet. Detta är kvällens billigaste vin i inköpspris – € 16,5 (ca: 160 kronor). Tyvärr lär det inte gå att få tag på till dessa pengar hemma. Vinet vinner provningen med den äran och ingen protesterar. Varför ger Parker bara 92 poäng? Vågar han inte mer av prestige eller är det utvecklingen sedan han provade vinet som gör skillnaden?
Vin 6
Mörk tät purpurröd färg. Doften är ren med en fin frukt och kryddig ek med en rökig kafferost och stall i näsan som jag älskar! En kall och stålig – mineralig doft. Snygg och elegant fast samtidigt oerhört läcker och framfusig. Söt med nästan bränd fruktighet. Jag går igång på doften i vinet! Smaken är enorm, maskulin och koncentrerad som värsta Aussie Shirazen. Ingen tvekan utan att jag gillar vinet. Tuffa tanniner, ren syltig frukt med jordgubbar, björnbär, och kryddig smak. Svartvinbärslikör men låg syra. Modern struktur och en intensiv lång eftersmak. Mineraler och koncentration så det står härliga till. En provare säger att smaken skär som ett rakblad genom gommen – underbart! Lång – lång eftersmak med lakrits och mörk frukt. Super! Mina Poäng: 96 / Gruppens medelpoäng: 92,0 / Min: 89 / Max: 96.
Svar: 2005 Domaine Santa Duc, Gigondas “Prestige des Hautes Garrigues” – RP 93+ Poäng
Detta vin är det enda där gruppen är djupt oenig. Vissa menar att vinet aldrig kommer att komma samman och integreras utan att det är alltför oharmoniskt. Jag håller inte med. Jag tycker detta är makalöst bra. Riktigt gamla Grenachestockar som ger en likör - kirsch känsla som är fantastisk! För mig är detta ett klart prisvärt vin och ett köp för källaren. Visserligen har jag bränt mig på mina 2004or som inte alls håller måttet just nu. Har provat 2001 och 2003an med ungefär samma intryck. Hoppas bara att jag har rätt denna gång. Vinet hamnar näst sist i provningen. Parker säger: “The 2005 Gigondas Les Hautes Garrigues is a tougher hombre – bigger, more structured, denser, with an inky bluish/purple color, super cassis and cherry fruit along with licorice, earth, and a bit of pepper. It needs at least 5-6 years of bottle age and should keep for two decades as well.”
Vin 7
Klar mörk purpurröd färg. Nu händer något märkligt. Två provare är helt säkra på att vinet är defekt – korkskadat - två provare tvivlar. (När jag sitter hemma och skriver och provar resterna vet jag fortfarande inte vad jag ska tro). Trots att det finns tveksamhet får vinet klart godkänt och ingen tycker det är odrickbart även om misstanken om defekt finns. Jag är en av dem som tvivlar. Tycker doften påminner om en bra Bordeaux. Vi brukar skoja om att gränsen mellan korkdefekt och Bordeaux är hårfin – så också i detta vin. Doften är stor med söt varm frukt. Gummi, fikon, violpastill och lite ”kladdig” vanilj och björnbärsmarmelad. Mineraler, stall, rå och jordig ton med peppar. Garrigue, rökta kryddor och en animalisk ton. Det här känns konstigt men trots misstanken om defekt så tycker jag det här vinet doftar bäst av alla! Smaken är varm med en fikonmarmeladig eldig frukt. Pepparbiff med syltig körsbärsfrukt. Eldigt med russinsötma och jordgubbssylt. Tobak och en lång – lång eftersmak. Massiva tanniner och besk choklad i eftersmaken. (Hemma och avslutningsvis är jag övertygad om att det inte är något fel på vinet). Mina poäng: 94 (med reservation för misstanke om defekt – annars hade jag varit högre) / Gruppens medelpoäng: 92,6 / Min: 91 / Max: 94.
Svar: 2005 Cuvée du Vatican, Chateauneuf du Pape “Reserve Sixtine” – RP 92+ Poäng
Det känns konstigt med detta vin eftersom oenigheten kring defekten stör diskussionen om vinets kvalitet. Jag gillar det. Jag provade vinet i maj och hade då inte alls samma upplevelse av doft och smak men samma poäng. Ett tag var jag uppe i högre poäng men något hindrade mig från att sätta dessa poäng utan jag stannade lite fegt på 94. Jag håller med om misstanken för ett tag var det så tydligt att det blev besvärande att dofta på vinet men i skrivandets stund är det helt fantastiskt. Ärligt talat tror jag det handlar om lite ”skitiga” fat som spökar. Vinet hamnar på delad tredje plats – trots dispyten om korkdefekt! Om några år är detta kanske ett av de bästa vinerna. Parker skriver följande vilket kan vara en förklaring: “and something I often pick up in this wine, an almost earthy, peppery meatiness that, for lack of a better description, reminds me of a high-class steak au poivre dish at a French bistro.”
En riktigt lyckad kväll och goda viner. En sak – 2005 är en tuff, maskulin och långlivad årgång. Inte alls så tillgänglig som vissa tidigare stora år i distriktet. Själv saknar jag 2003ornas varma, syltiga eldighet. 1999 och 2004 känns för mig lite mer tveksamma och opålitliga. 2001 är kanske den årgång som mest påminner om 2005 just nu. 2006 verkar lovande – låt oss hoppas att 2007 är så bra som ryktet säger – Då kan alla Bordeaux och Bourgogne entusiaster sitta där med ”skägget i brevlådan”!
Får skynda mig nu. På söndag är det dags för Vega Sicilia. Slit och släp. Ett tufft jobb – men någon måste göra det. Snart dags för tio årgångar Clos des Papes. Sedan hotar en av provarna som är med ikväll att anordna en Chateauneuf du Pape provning i höst - omfattandes tolv viner med en snittpoäng högre än 96!
Känns som om Tomten och Julen kommer tidigt i år!
15 kommentarer:
Det verkar som om jag ska låta Quétflaskorna jag tröstbeställde när jag inte fick någon Deus-Ex MAchina vila i några år. Det bereder ju annars viss tröst att jag har 1-3 flaskor av alla fem provade viner som finns i Sverige.
Absolut. Alla fem viner var väldigt bra. Kanske för optimistiskt att tro att alla skulle befinna sig i samma utvecklingsfas dock. Quet och Chante Cigale måst nog ligga några år till innan man får utdelning i smak och doft. Även Vatican och Santa Duc mår nog bra av att vila men jag hade själv inga problem att dricka dem. Vatican är fortfarande en nöt som jag inte knäckt. Får nog prova om en snart. Pratade med en kompis som var med på provningen igår om att det är fantastiskt vilken hög kvalitet distriktet levererar för rimliga pengar.
Hm, jag har fått för mig att ju regelmässigt brukar prova dina viner över två dagar, åtminstone vid dina egna provningar. Har du då provat Sixtine över två dagar? När jag gjorde det måste jag säga att jag upplevde en total metamorfos. Jag var inte särskilt imponerad dag ett, men efter hela sex timmar ute i luften dag två utvecklades frukt och total balans på ett sätt som fick mig att övertygas om att detta vin har en fantastisk framtid. 93+ satte jag då, men jag blir inte förvånad om jag hamnar på 96-97 redan om några år.
Hej Björn!
Jodå, försöker alltid om det går att prova över två dagar. Igår var vi dock sex provare som delade på dropparna och då räckte inte min ranson till dag två. Jag gillade vinet under provningen även om det hade en något unken doft som kom och gick – vilket ledde till att vi uppfattade vinet som korkskadat. Fast trots detta märkliga fenomen tyckte jag doften var fantastisk! Egentligen ganska otroligt men det var ett riktigt gott vin att dofta på emellan varven. Avslutande dropparna under senkvällen visade inga tveksamma inslag. Vet faktiskt inte vad det var som hände. Jag öppnade flaskorna klockan halvnio på morgonen och hällde dem på karaff klockan fem och vi började prova klockan sju. Jag begriper inte men trots all den tveksamheten så var vinet väldigt bra. Jag har inte köpt några till mig själv men är bra sugen. Tror dock jag ska prova det en gång till först. Håller med dig om potentialen i vinet. Jag kan mycket väl tänka mig 97 poäng!
Japp, CdP och många andra Rhônedistrikt levererar många mycket fina viner till bra pris och till skillnad från t.ex. Bordeaux så kan man köpa i princip vad som helst för från 150kr och uppåt och bli helnöjd. Som tur är så har en stor del av södra Frankrike hakat på och erbjuder många fina viner till överkomliga priser.
Björn: Det där lät trevligt. Jag får nog prova en flaska och se om det är läge att beställa många fler.
Jag köpte mina direkt vid släpp enbart beroende på att Decanter haussade vid deras stora 2005-provning. Jag tänkte att en hel panel kan ju inte vara helt fel ute så det måste ju finnas något. Jag fick dock vänta till dag två, för under dag ett ångrade jag köpet. Nu sitter jag nöjd:-)
Det gör du rätt i!
Vilken kul provning! Själv är jag total sucker för CdP..
Ville bara påpeka att jag själv öppnade en korkskadad Vatican i våras. Klockren korkskada som jag dagen efter lämnade tillbaka till SS med hänvisning att de kunde visa för de i personalen som inte doftat på ett korkskadat vin tidigare... Som tur är hade jag fler och kunde direkt öppna en flska 2 som inte hade någon korkskada. Däremot så kände jag att vinet var på tok för ungt men med vad jag tror; - grym potential!
Hej Johan!
Jo, det var en kul provning – kanske lite för kul…
Funderar fortfarande på den där märkliga upplevelsen med Vatican. Ibland brukar det gå att ”vifta” bort korkdefekt tillfälligt men sedan kommer den snabbt åter. Lite så var det med detta vin att den misstänkta korkdefekten försvann – för att så komma åter men sedan försvinna av sig själv. Om det var en korkdefekt måste den ha varit flyktig för det fanns väldigt mycket att dofta på som inte stördes det minsta av misstanken. Några provare tyckte sig känna det även i smaken men det gjorde aldrig riktigt jag. Normalt brukar jag reagera direkt vid korkdefekt och gjorde så även i fredags men släppte tanken snabbt för att det var så mycket härliga doftaromer som slog igenom trots allt. Mycket märkligt.
Under alla omständigheter tror jag att detta är ett bra köp och ett vin som kan bli precis hur bra som helst med ytterligare lagring och mognad. Priset måste ju sägas högst rimligt för den höga kvaliteten jämför med mycket annat i Systembolagets utbud. 2003 Cuvée du Vatican ”Reserve Sixtine” vann en stor provning för ett par år sedan mot bra mycket mer prestigefulla namn. Läser man om den provningen inser man att det finns en uppsida i denna producent som många tycks missat.
Kom att tänka på Vatican igen. Vi var fem som provade vinet och alla är ganska vana provare - även om det är på ren hobby nivå – och trots oenigheten om vinets skick tyckte vi tillsammans att vinet var så bra att det var värt 92,6 poäng i genomsnitt. Vi fick ett spann på 91-94 och totalt hamnade vinet på delad tredjeplats. Det är bra gjort av ett korkskadat vin!
De två provare som tyckte vinet var konstigt satte 91 respektive 92 poäng. En var neutral men lite misstänksam och satte 92 poäng. Jag och ytterliggare en provare som inte var inne på defekt satte bägge 94 poäng. Jag kan dra iväg ibland men den andre provare brukar inte direkt strö poäng omkring sig – så hans 94 poäng kan nog kännas ganska pålitliga och som ett högt betyg.
Nyss hemkommen från en Vega Sicilia provning och inte högre än 94 poäng på någon av dem. Om man beaktar priset på dessa buteljer gentemot Vatican så är valet enkelt!
Kolla poängsättningen på Cellartracker. Initialt har det generellt varit uppemot 94p, men på sistone har de knappt orkat upp till 90p. Det är för få provningar för att man ska dra några slutsatser men visst är det intressant att inte alla tycks hitta charmen.
När jag läser noteringar på CellarTracker brukar jag roa mig med att försöka känna igen signaturer/provare. En som ofta dyker upp på viner jag provar och gillar är: jdunnuck.
Han (eller hon) har gett Vatican 94 poäng och det gör mig lugn. Dessutom bra text och omdömen (som oftast denna signatur har).
Kul att du nämner det, för jag har också noterat jdunnuck som god referens. Dock blir jag misstänksam i detta fall för just jdunnuck har varit generösare än någon annan med höga poäng till flera årgångar av just Sixtine.
En annan älskare av Ch9 som har provat massiva mängder bättre butlejer är Mr. Cellartracker himself, Eric, men någon Sixtine verkar han inte ha hittat fram till ännu.
Ja visst är det kul att följa de som provar frekvent. Jag brukar också notera Eric men han verkar ha en lite mer återhållsam smak. Jag förmodar att jdunnuck och Jeb Dunnuck är samme person. Den senare flitig med inlägg på Bulletin Board. Han (förmodar det är en han) brukar också flitigt prova Australiensare och med noteringar som ofta stämmer väl med min uppfattning. Känner mig därför extra trygg med hans omdömen. Finns ett inlägg på BB just nu från honom om 95+ viner från Australien. Tänk vad mycket onödig information man har sedan Internet kom till – eller?
Ja, dyrt blir det i alla fall;-)
Internet är närmast nödvändigt för dagens vinnördar. Mestadels är det av godo eftersom vi kan tillgodogöra oss så mycket information på ett enkelt sätt. Man behöver inte läsa vinlexikon av Hugh Johnson längre och försöka gissa sig till vad som är bra och dåligt med extra stöd av de få vinskribenter i Sverige som närapå hade monopol på att förse oss med information.
Den enda nackdelen är att informationen sprids så snabbt och effektivt att priserna kan skjuta i taket på enstaka viner över en natt. Vilket samtidigt visar på en av få saker som ändå är positivt med det svenska monopolet. D.v.s. att vi i Sverige får en förskjutning i prishaussen eftersom priserna är spikade långt i förväg. Att vi t.ex. senaste halvåret fått möjlighet att köpa Clos des Papes och Pure 2005 för under femhundringen och Deus Ex Machina 2005 för bara lite mer än så är ju väldigt tacksamt. Den sistnämnde kostar ju numera över $400 i Amerikat. Huga!
Ooops, vad långt det blev. Ursäkta;-)
Skicka en kommentar