torsdag, oktober 16, 2008

Tio Bourgogner!

Så här i Bordeauxtider känns det uppfriskande att få göra ett inlägg om Bourgogne!

Först ska jag börja med att erkänna en sak - Pinot Noir och speciellt Bourgogne är inte vardagsdricka för mig. Ett helt pålitligt sanningsvittne är jag alltså inte. De kommande noteringarna och intrycken från denna (för mig) unika provning av röd Bourgogne är skrivna av en sann Syrah och Grenache fantast. Gärna då med ett ursprung från Australien, Spanien och Rhône. Bär det med er när ni tar del av ”resultatet”.


Fast vid närmare eftertanke kanske likheterna är fler än olikheterna? När jag började intressera mig för vin på alvar för ca: sjutton år sedan var faktiskt just Pinot Noir och Bourgogne favoriterna. Jag tror att jag lockades av den kryddiga och syltiga röda frukten i dessa viner. Även en viss animalisk ton som lockade mig mer än stalligheten i Bordeaux. Faktum är att riktig mogen Chateauneuf du Pape och Bourgogne påminner mycket om varandra. Även en stor och stöddig Bourgogne kan ha likheter med sina släktingar i norra Rhône. Gemenskapen är kanske större än man först tror. Även vinmakartraditionen har nog mer gemensamt mellan Rhône och Bourgogne än vad den har med Bordeaux. Alltså inte helt ologiskt att mina preferenser har vandrat den väg de har gjort.

Nu till själva provningen. I vårt vingäng, ”Gomseglet”, har vi emellanåt gästspelare som antingen är med i provningarna eller som vid denna provning, håller helt i trådarna. I detta fall spelade en riktig ”vin och Bourgogneexpert” första fiolen och ledde oss igenom vinerna samt distriktets historia och reglemente. Bra att fräscha upp kunskaperna. Vår provningsledare är verksam i branschen och representerar en av Sveriges största och mest kända vinimportörer så vinvalet föll naturligt på deras viner. Det skulle visa sig att hela nio viner kom från ett hus och det sista vinet från ett annat mycket berömt hus.


Min första tanke efter provningen var faktiskt att jag var lite besviken på att det blev hela nio viner från en och samma producent – Maison Louis Jadot. Fast vid närmare eftertanke så var det ett smart val. Eftersom vi provade i fyra flighter och vinerna varierade i både ålder och ursprung så blev det en riktigt pedagogisk jämförelse. Det lär vara samma vinmakare, Jacques Lardière, som gjort alla nio vinerna – trots en spridning på 16 år. Även om vissa av vinerna kom från Jadots egna vinodlingar och andra från deras négociant verksamhet så har de passerat genom samma vinmakares händer och processer. Därmed borde detta möjliggöra en mycket bra jämförelse mellan ursprung och ålder. Att sedan det sista vinet kom från Domaine de la Romanée-Conti blev bara grädde på moset! (För mer information om producenterna följ länkarna i namnet)



Vinerna serverades i fyra flighter med variation av ålder och ursprung. Innan provningen viste vi inget om producent, vinernas ursprung eller ålder. Allt som var känt på förhand var att det skull bli röd Bourgogne. Sist men inte minst intressant är att vinerna provades ur av provningsledaren tillhandahållna Riedelglas. Naturligtvis av typen Vinum Burgundy. En lyx man inte råkar ut för varje dag. Enda bekymret är nu att om man blev biten av Bourgogne så skulle det inte räcka med en förmögenhet för inköp av viner utan även en tung post i inköp av nya glas! Tydligen ska Pinot Noir vara extremt känslig för glasets utformning. Eller bara ett försäljningstrick? Nejdå, vi var nog överrens om att glasets utformning var mycket viktig för upplevelsen.

Jag beskriver vinerna i den ordning de serverades. Först mina noteringar och sedan vinets namn med lite efterföljande kommentarer.

Flight 1

Vin1
Färgen är klar och purpurröd. Doften har en lite köttigt blodig ton med höstlöv och rotfrukter. Prickigkorv. Jordgubbar med en varm syltig frukt. Smaken är söt jordgubbsfruktig och lite eldig med ett inslag av fat. Körsbärssyrlig frukt med en aning karamellighet och eftersmaken har en viss värme med lakrits och fatbeska. Hederligt och gott.
2005 Louis Jadot, Beaune 1er Cru ”Les Boucherottes” (The WA: DS 88-90 poäng)
Detta är från Jadots egen mark som man helt kontrollerar. Det här vinet gillas av många och det allmänna intrycket är att det är det bästa vinet i flighten. På så vis att potentialen är stor och med mognad och ålder kommer det att bli bättre än de två efterföljande vinerna. Jag nöjer mig med 90+ poäng.


Vin 2
Färgen är klarröd och aningen åt tegel till. Doften bjuder på en viss antydan av rökighet och lite svamp/tryffel. Sötmogen doft med viss örtighet, lite stall och tobak. Smaken är även den sötmogen med lite syrlig körsbärsfrukt och inslag av citrusfrukter. Mogen smak men ett bra bett i eftersmaken fast slutet ger en lite vass syra med lingon och beska.
1997 Louis Jadot, Beaune 1er Cru “Les Toussaints” (Ej bedömd av The WA)
Kommer från inköpta druvor. Ingen är överdrivet entusiastisk över detta vin men många tycker att det doftar gott. Jag håller helt med om doften men smakmässigt är det lite för klent. Ger ändå 90 poäng för en fin helhet och bra mognad.


Vin 3
Färgen är ljust tegelröd. Doften ger ett “murrigt” intryck med skog och svamp aromer. Även en viss blommig och parfymerad ton med ett kemiskt drag av gasbinda. Örter, gummi, chark och en mineralig lite dammig jordig ton. Smaken är rund och sötmogen i sin stil med lite karamelliserad frukt av röda bär. En fin och harmonisk eftersmak med jordgubbar.
1989 Louis Jadot, Beaune 1er Cru “Les Toussaints” (Ej bedömd av The WA)
Skillnaden mot det yngre vinet är ganska stor. Vi konstaterar att denna känns ”fetare” och fylligare i strukturen jämfört med de två yngre vinerna. Tydligen symptomatiskt för röd Bourgogne. Jag tycker detta är bäst hittills med 91 poäng. Om 2005an mognar som man kan tro, kommer det definitivt att bli ett lika bra eller bättre vin. Detta avslutar flight 1 som ger oss en bra bild över skillnaden i mognadsgrad. Intressant och kul. Förmodligen de ”enklaste” vinerna ur ett kvalitetsperspektiv.

Flight 2

Vin 4
Färgen är klarröd med svag tegelnyans. Doften utvecklad med rotfrukter, svamp, jordiga toner och skog med höstlöv. Aningens vedig rökighet och ett blodigt drag. Som en mogen Rioja! Smaken är ren med en syrlig fruktighet och faktiskt lite mynta. Bärig karamelliserad frukt. Slutet är tufft och kärvt med för tydliga tanniner och en vrång känsla av kärnighet samt stjälkighet. Inte min typ av vin.
1995 Louis Jadot, Volnay 1er Cru ”Santenots” (Ej bedömd av The WA)
Tydligen är 1995 känt för sina jobbiga tanniner och årgången har visat på långsamt mognande tuffa och rustika viner. Ingen är helt såld på detta vin och när det blir känt att det kommer från Volnay är vi många som blir förvånade. Jag ger trotsallt 90 poäng men är nere på 88 ett tag fast i jämförelse med övriga viner så ska det kanske ändå ha 90 poäng för sin fortsatta lagringsduglighet.


Vin 5
Färgen är klarröd och ljus. Doften är söt med jordgubbar, mineraler och en allmän känsla av karameller i näsan. En anings kafferost med en viss rökighet och en modern läcker syltig känsla. Smaken är sötfruktig med en ren och koncentrerad men fint balanserad eftersmak. Lite eldighet i den långa eftersmaken och tydligt drag av smörkola. Ett riktigt gott och läckert vin.
1999 Louis Jadot, Chambolle-Musigny (The WA: PR 87-89 poäng)
Ett kommunvin. Bäst hittills. Som så många gånger förr tycker jag att 1999 som årgång sticker ut. Dessutom är vinerna från Chambolle-Musigny ofta i en stil som passar mig. Inte första gången ett kommunvin härifrån tilltalar mig mycket. Jag ger 93 poäng. En del andra provare är dock inte lika övertygade som mig. En stilfråga?


Vin 6
Färgen är tegelröd. Doften är varm med en söt ton av kola, choklad och nötter. Fat och lite varm kryddig jordgubbsfrukt. Köttig, animalsikt och stallig arom som växer fram. Jättefin doft. Smaken är även den först lite sötfruktig och kryddig. Koncentrerad och ren med en viss beska och en eldighet i eftersmaken som avslutas med en syrlig körsbärsfrukt. Synd att smaken inte håller hela vägen.
1993 Louis Jadot ”Vosne-Romanée” (The WA: RP 70 poäng)
Undra vad som störde Bob i augusti 1995 när han tyckte vinet endast var värt 70 poäng? Så dåligt kan jag inte förstå att han tyckt om vinet. Jag hamnar på 91+ poäng. Detta är ett vin som många gillar. Med detta avslutas flight 2 och det känns som om vi trappat upp kvaliteten och komplexiteten gentemot första flighten. Nu börjar det kännas som det ”riktiga” Bourgogne snart är på gång!


Flight 3

Vin 7
Färgen är djupt röd och klar. Doften är definitivt uppskruvad gentemot tidigare viner. Nu närmar vi oss likheterna med Syrah och Norra Rhône. Köttig, charkig lite rökig doft med inslag av tjära och nybromsade bildäck. Skokräm, backelit och kryddig ek. Mynta, violer och en blommigt parfymerad karaktär. Mineraler, korv och björnbär. Smaken har en ren och fruktig karaktär med körsbär och violpastill. Mineraler, fat och lite vedighet i den långa eftersmaken. Värme!
2003 Louis Jadot ”Corton-Pougets” (Ej bedömd av The WA)
Det här vinet delar gruppen i två. Jag älskar de drag som årgången uppvisar. Detta vin bekräftar min åsikt att Frankrike med årgång 2003 visar upp sin rätta potential! Så trevligt, gott och inställsamt är inget av de tidigare vinerna. Jag är nu uppe på 94+ poäng och har nått nivån när köplusten för första gången infinner sig. Tyvärr är priset sådant att jag snabbt nyktrar till igen. Fast bra är det.


Vin 8
Färgen är djupt tegelröd. Doften har en svag kemisk medicinal-karaktär som känns udda mot tidigare viner. Söt kola ton med örtighet. Kryddigt viltkött med gummi och skog samt höstlöv. Smaken är tyvärr lite syravass och vresig med förvisso frisk körsbärsfrukt. Eftersmaken är lång och fin. Nu får jag genast problem igen. Jag har så svårt för smaker som detta vin ger. För stramt och vasst.
1995 Louis Jadot ”Corton-Pougets” (The WA: PR 88-90 poäng)
Det här är en vinstil som jag direkt känner mig säker på. Korrekt, klassiskt, stramt och så vidare – men aldrig riktigt gott. Eftersom årgången uppenbarligen är tuff kanske det är helt fel tidpunkt att prova vinet? I vilket fall som helst känner jag ju potentialen och grundkvaliteten som gör att 92 poäng känns rimligt. Då var denna lilla flight med endast två viner tillända och nu inser alla att vi närmar oss provningens höjdpunkt - de två sista och förmodat bästa vinerna.

Flight 4

Vin 9
Färgen är klar och sammetsröd. En vacker lyster i glaset. Doften som möter oss är köttigt fruktig med kryddig ek och en parfymerad blommig doft. Chark och blodighet. Åt samma håll som vin sju. Smaken är ren med en eldig lite besk syra. Jordgubbar, fruktig och örtig smak. Kanel, och intensivt kryddig eftersmak. Nu är det betydligt mera drag under galoscherna gentemot tidigare viner.
2005 Louis Jadot ”Bonnes Mares” (The WA: DS 93-95 poäng)
Nu är nog alla överens om att detta är ett bra vin. Vi märker att ribban höjts successivt och detta är en nivå som inte det ”normala” Bourgognevinet når upp till. Det markerar ju även prislappen (1200kr). Även om det handlar om mycket pengar så kan jag acceptera att det finns vinälskare som köper denna typ av vin för framtida njutning. Personligen har jag har svårt att motivera det – men det hindrar ju inte att jag kan sätta 95+ poäng på vinet.


Vin 10
Färgen är klarröd. När det är dags för första doftprovet inser jag att detta nog är ett “halleluiah moment”! Frågan är om det inte är bland det godaste jag doftat på. I alla fall topp fem. Exotiskt är bara förnamnet. Lika bra att ”rabbla på”. Parfymerad blommighet, vaniljstång, bivax, mineraler, kokos, ljus choklad, kryddig ek, rosor, Gewürztraminer, Muscat, druva, söta fruktkarameller och mejeri! Den som påstår att nya världen är ”för mycket” borde dofta på det här. Jag älskar det. Smaken tar dock ner mig på jorden igen. Inte lika imponerande men mycket gott. Stor och ren söt frukt. Väldigt rund smak med syltighet och smörkola som nästan drar åt knäck till. Jordgubbar.
2005 Domaine de la Romanée-Conti “Echezeaux” (The WA: DS 94-95 poäng) Visst – det här är ett sjuhelvetes bra vin – men priset! 2100kr för en flaska vin. Klart man måste fundera i termer som: en av denna eller två av förra eller till och med fyra av vin nummer sju? För att provocera lite så kan man ju även tänka sig alternativet fyra stycken 2006 Amon-Ra? Mycket lätt att svara på för mig. Säkert lika lätt för någon annan. Om man vore ekonomiskt oberoende vore svaret ännu enklare – både och! Jag sätter 96+ poäng och inser att detta utan konkurrens är det bästa vin från Bourgogne jag någonsin provat och förmodligen kommer att få prova. Eller kanske inte? Visst var den där 2002 Domaine Robert Arnoux, Nuits St. Georges 1er Cru ”Les Corvées Pagets” ruskigt bra i våras? Kanske inte ska vara så där kategorisk. Satte ju 96 poäng på den med!


Om jag kommer att stå i kö de första dagarna i november? Aldrig i livet - snart kommer ju 2007 Chateauneuf du Pape! Måste ju börja spara någon gång.


Som vanligt ett stort tack till M som ”driver” på oss och även provningsledaren som var en lidelsefull ciceron under hela provningen.

8 kommentarer:

MMM sa...

Härlig provning! Jag har också haft äran att dricka DRC en gång i mitt liv - och jag kommer aldrig att glömma det. Det är ett snäpp upp på alla potentiometrar.

F.ö. så tänker jag låta 2009 bli ett Bourgogneår för egen del. När Bordeaux kostar var det gör så får man mer kvalitet, orginalitet och hantverk för pengarna i Bourgogne. Många viner görs i hundratals flaskor i stället för tiotusentals lådor - men kostar ändock inte mer. Dessutom funkar Bourgogne till en större range mat än Bordeaux's ox/lammköttsbegränsning.

Nu gäller det bara att hitta var man skall lägga pengarna. Det är nog en fördel att Parker inte förstår någonting av Bourgogne - man kan liksom börja oförstörd med sin egen smak.

Mina Vinare sa...

Hej mmm!

Visst var det en härlig provning. Jag har faktiskt provat DRC förut utan att bli så imponerad. Minns vagt att det var en sämre årgång och tror det var Richebourg. Inte alls kul. Nu var det på en vinfestival och då brukar koncentrationen bli sådär. Fast vinet i provningen jag skrev om var ruskigt bra. Tydligen är stilen hos DRC väldigt direkt och de lär vara tillgängliga tidigt till skillnad mot många andra stora Bourgogne viner. Det var i alla fall vad provningsledaren påstod och han borde veta. Ärligt talat var Jadots Bonnes Mares lika bra i smaken som DRC vinet men i doften var DRCn överlägsen.

Jag håller med om att Bourgogne känns mer ”genuint” än Bordeaux med sin nästan industriella produktion bland de större egendomarna.

Däremot tycker jag prisnivån för de bra vinerna är på tok för hög även i Bourgogne. Själv håller jag Chateauneuf du Pape högre än de bägge andra. Prisnivån är fortfarande rimlig och matvänligheten oöverträffad enligt min åsikt. Passar till nästan allt. Kan förvisso behöva lite mognad för att matcha de mer finstämda rätterna.

Parker och Bourgogne är väl inte riktigt ett giftermål för att utrycka saken milt. Fast det verkar inte spelat någon roll för prisutvecklingen. Säljer sig själv!

Hörde för övrigt av vår provningsledare att Bordeaux är iskallt i restaurangvärlden medan Bourgogne är hetare än någonsin. Sommeliererna verkar veta vad de vill ha på vinlistorna.

Ha det bra!

Finare Vinare sa...

Stringenta anteckningar och högt läsvärde. Hatten av!

Mina Vinare sa...

Hej FV!

Tack så mycket! Det var en riktigt kul provning. Alltid roligt om man kan renodla en provning kring ett specifikt tema. Dessutom upplever jag att det är roligare att skriva om provningar som denna. Man upplever den igen på något vis.

Ha det bra!

Frankofilen sa...

Vill bara instämma i berömmet, härlig läsning toppad av en DRC. Vilken erfarenhet att få prova så många olika viner från en producent.

Mina Vinare sa...

Hej Frankofilen!

Tack så mycket. Har själv följt dina ”Amerikabrev” med stort intresse.

Temaprovningar är alltid kul och ofta ganska nyttigt i främjandet av ökade kunskaper. I ett annat vingäng provar vi helt utan tema och då tar alla med en egen flaska som provas helblint av övriga. Spridningen på dessa provningar kan bli stor emellanåt. Kul ur vinsynpunkt och verkligen udda bekantskaper emellanåt. Nackdelen är att man ofta känner sig osäkrare än någonsin efter en sådan provning. För självförtroendet är det inte alltid av godo!

Ha det!

Niklas J sa...

Mina vinare;

Det där med att Bordeaux är iskallt och Bourgogne är hot, hot köper jag rakt av! Tycker bara det är märkligt det tagit så lång tid att upptäcka detta för restaurangvärlden då Pinot funkar till så mkt mer än Bordeaux och är lättare ta till sig!

BTW, Kan jag be om din mailadress?

Skicka till: vinblogg@gmail.com

/Niklas J

Mina Vinare sa...

Hej Niklas!

Han påstod också att Australiensiska viner är ”omöjliga” att sälja till restaurang! Kan inte begripa det ; )

Skickar adressen senare.

Ha det bra!