Trolltider!

En blogg om Julkalendrar vore kanske något nytt att satsa på men jag försäkrar att det inte är syftet med denna post. Rubriken till trots skall detta inte handla om en av SVT:s mest framgångsrika och populära Julkalendrar genom tiderna. Nej, istället skall detta handla om något så banalt som en kandidat till årets bästa vin 2010. Jul och vinter har vi fått så det räcker för de närmsta tio åren - global uppvärmning? I så fall får den gärna komma till Malmö nu.



Att årets bästa vin skulle avnjutas på årets första dag verkar ganska osannolikt. Ändå kändes det så den 1:e januari 2010. Nuförtiden är nyårsfirandet inte lika dramatiskt och intensivt som förr i världen. Visst festas det en del och klockan blir ofta sen med obligatorisk musikquiz och plattspisande. Fast hämtpizza och backhoppning avrundat med Ivanhoe fram på eftermiddagen var det många år sedan jag avnjöt. Nuförtiden blir det oftast rester och vanlig helglunk även på det nya årets första dag.

Självklart måste man avnjuta gott vin även en sådan dag och eftersom resterna detta år kändes som en perfekt matchning till lite Australiensiskt godis så föll valet på två viner jag väntat på att få prova. Egentligen var det ett vin som lockade mest men även det andra fick hänga med för jämförelsens skull. Två viner från samma årgång, samma producent och samma vinmakare – Christian Canute – men olika druvor.

Engelskan är ett trevligt språk men det har ett problem. Är "Uncle" mors eller fars bror? Eller är det bara en gammal farbror som vilken som helst? Inte vet jag men Christians "Uncle" är vinodlare i Barossa Valley och sedan 1998 även vinproducent med systersonen (eller är det brorsonen) Christian Canute från Rusden som ansvarig vinmakare.

James Hage är sjättegenerationens vinodlare i grund och botten och markerna han brukar har varit i familjens ägo sedan tidiga 1900talet. Det lite fåniga namnet Troll Creek Wines kommer från sägnen att det lever ett troll under en av broarna i vingården. Fånigt kan man däremot inte använda som begrepp för vinerna man producerar – åtminstone inte i årgång 2004. Fast producera och producera. Det handlar knappast om industriell produktion när man gör ungefär 1200 flaskor Shiraz och 600 flaskor Cabernet Sauvignon. Numera gör man även en klassisk blandning på de två samt ett rosévin gjort av Cabernet Franc. Den totala produktionen uppgår till 4200 buteljer årligen.

Egentligen var det meningen att endast öppna Shirazen men det gick inte att motstå att dra korken även ur Cabben. Nu kom det dock att bli så att den sistnämnda fick finna sig i att stå i skuggan av den förstnämnda. Redan när jag stoppade näsan i den nyöppnade flaskan Shiraz insåg jag att något stort var på gång - men först…

2004 Troll Creek, Barossa Valley - Cabernet Sauvignon har en mörkdjup och röd färg. Doften är söt med mynta, choklad och marsipan. Mandel, körsbär, kaffe och stallighet. Sedan svett, tepåse, rostade fat och läder med svartvinbärsgelé och Cremé de Cassis som med tiden övergår mer mot Calvados och äpplen till. Kaffesump, lakrits, ost och en aning grön paprika. Det kan synas konstigt men doften är trevlig och i mina ögon ganska typisk för druvan.

Smaken är ren och krispigg med cassis samt körsbär. Frisk med mynta, kaffe och citrus samt vanilj med marsipan. En aning gräddkola, choklad, äpple och en lite lustig sötsur känsla med minerallitet.

Jag är i grund och botten ingen Cabernetkille och ännu mindre så när druvan kommer från Australien. Det finns undantag och detta är delvis ett sådant. Vinet vinner definitivt över tiden och betyget från dag ett på 93/94 poäng ökar till kväll nummer två, som då slutar på hela 96 poäng. För mig är det alltid ett gott tecken när vinet smakar bättre dag två. Helt klart finns det potential. Kanske inte en stil som alla uppskattar men gillar man rikare och större varianter av Cabernet Sauvignon så är detta ett enormt bra alternativ. The Wine Advocate har bedömt via Jay Miller som delade ut 93 poäng i oktober 2007 med följande omdöme:

“The 2004 Cabernet Sauvignon (only 50 cases produced) was aged in equal proportions of one-year-old French and American oak. It offers a splendid bouquet of smoke, mineral, mulberry, and blackberry liqueur. On the palate it reveals the silky, elegant character that Canute is able to extract from Barossa Valley fruit. Supple, ripe, and forward, the flavors are intense, layered, and long. Drink this savory Cabernet over the next 10-12 years.”

2004 Troll Creek, Barossa Valley – Shiraz har en mörk, djup, tät och sammetsröd färg. Doften är enormt stor med kirsch, jordgubbssylt, aprikos och minerallitet. Sten, rostad choklad och vaniljblom med fatkryddighet och grillat kött. Kaffe, rök, tjära, asfalt och kryddighet av lavendel som avslutas med klart animaliska inslag. Hur läcker och inställsam doften än är så är det smaken som gör att upplevelsen om ett extraordinärt vin framträder

Det smakar choklad, kaffe, svartvinbärslikör, hallon och jordgubbar i en lång och koncentrerad men aningen eldig eftersmak. Björnbär, blåbär och drottningsylt. Smaken är ohyggligt ren och fin. Viskös med gräddighet och harmonisk med ett enormt bett i gommen. Lakrits, violpastill och karameller. Tänk om alla fick uppleva det här!

Några skulle säkert tycka att det vore förfärligt men flera tycka att det smakade som nektar. Jag som gillar denna typ av vin och är ganska van vid den, är i ett tillstånd av lycka och eufori. Så här skulle nog en blandning av Amon-Ra och Greenock Creeks viner smaka om man gjorde ett hopkok. Det är svulstigt, syltigt och kanske till och med syndigt men också rent, fokuserat och enormt fräscht. Jag tycker att Jay Miller är en riktig fegis när han i oktober 2007 nöjer sig med endast 95 poäng. I min värld är vi nära perfektion. Över två dagar slutar medelvärdet på 98 poäng. Drygt tre veckor senare provade jag om en flaska med i stort sett samma intryck och resultat. Jay Miller skrev:

“The 2004 Shiraz was sourced from 40- to 60-year-old vines. The wine spent 30 months in French and American oak, 30% new. Opaque purple-colored, it exhibits aromas of toasty oak, spice box, saddle leather, licorice, blueberry, and chocolate. Sleek and racy on the palate in spite of its ample size, the flavors reveal succulent blue fruit and chocolate, and a long, savory finish. Give it 3-5 years in the cellar and drink it through 2024.”

Ska man vara kritisk mot något så är det att typisiteten är för stor. Jag inbillar mig inte för en sekund att man skulle bli lurad av det här i en blindprovning. Den är övertydlig och ska man gilla det här bör man nog redan vara frälst. Jag tror inte att den oinvigde delar min uppfattning om att detta är världsklass men för den nyfikne kunde det nog vara en upplevelse utöver det vanliga!