Lång dags färd mot natt!

Då jag satte mig både omtumlad och nöjd i bilen efter mitt besök hos Domaine de la Janasse borde jag ha återvänt till basen. Nu blev det inte så utan jag beslöt mig för att göra ett försök med ytterliggare ett besök. Detta för att hinna prova ett par viner som intresserat mig ett tag. Nu var det nog fel beslut för vinerna fick ingen ärlig chans efter den bedövande upplevelsen hos Janasse. Dessutom var jag nog allt för trött efter många provade viner och det kom istället mest att handla om att hinna med ytterliggare tre viner innan det blev stängningsdags. Jag inbillar mig fortfarande att jag hade tyckt bättre om de provade vinerna vid ett annat tillfälle och kanske borde jag ha återvänt för ytterliggare ett försök vid ett senare tillfälle. Nu blev det aldrig så. Därför kommer detta mycket att handla om en upplevelse som kändes som en besvikelse, istället för en upplevelse som skulle kännas som glädje - över att funnit en för mig ny bekantskap och eventuell framtida favorit.

När jag lämnat Courthezon och är på väg mot Philippe Bravay för att hämta mina viner beslutar jag mig för en liten omväg och ett extra stop på vägen. Precis när jag närmar mig egendomen ser jag honom körandes iväg i en stor vit skåpbil och tänker att det var ju själve den. Helt säker på att det är han kan jag inte vara eftersom jag tidigare bara sett honom på bild. Fast han är porträttlik och ser ut att ha samma gröna skjorta på sig som han har på många bilder. Jag chansar på att det finns någon annan där som kan öppna för mig. Det gör det inte. Däremot är dörren öppen och det är bara att kliva in. Det ekar helt tomt i den enormt stora provningslokalen. Inte en människa så långt ögat kan nå. Jag beger mig ut i vineriet och där verkar det vara lika öde. Stora rostfria tankar överallt och intrycket är enormt propert och påkostat, både provningsrummet utanför och själva produktionslokalen. Till slut hör jag ljud och inser att det är någon där inne varpå jag börjar ropa. Plötsligt får jag ett svar från någon som ber mig vänta. En kille i trettioårsåldern kommer mot mig och hälsar vänligt. Visst kan jag få prova vin men han tillägger att Jean-Paul just lämnat byggnaden.




Domaine Paul Autard som grundades 1924 ligger beläget strax utanför Courthezon med de flesta av sina parceller i närliggande vingårdar som alla ligger i den östra delen av distriktet. Man har sammanlagt 25 ha mark i AOC Chateauneuf du Pape varav 1 ha består av gröna druvor. Tillskillnad mot många andra producenter har man lägre andel mark utanför, än vad man har i, Chateauneuf du Pape och detta buteljeras då som AOC Côtes du Rhône (12 ha). Firman har nya fina lokaler som uppfördes 2005 av Jean-Paul Autard som för övrigt tog över ansvaret för egendomen endast 17år gammal. Som jag förstår det har man redan från starten 1924 alltid buteljerat hela skörden under eget namn. Stilen betraktas generellt som modern men Robert Parker har delvis en annan syn på saken:

“This gorgeous portfolio from proprietor Paul Autard includes a classically-styled traditional cuvee, a Cuvee la Cote Ronde, a decidedly modern-styled Chateauneuf du Pape, and the newest offering, the blockbuster Cuvee Juline which, despite the use of barriques for aging, is very much in the traditional school. The 2007s are all brilliant.”

Skörden genomgår hel avstjälkning och endast barriques används för lagring av vinerna från Chateauneuf du Pape. Dessa är:




Chateauneuf du Pape Blanc som görs i ca: 3500 flaskor per år. Görs av lika delar Grenache Blanc, Clairette och Roussanne. Jäsning och lagring på barriques. Genomgår däremot inte malolaktisk jäsning.

Chateauneuf du Pape som är firmans volymprodukt med ca: 71 000 flaskor årligen. Baseras på 70% Grenache, 15% Syrah och 15% Counoise. Lagras i 14 månader på 1-3 år gamla barriques.

Chateauneuf du Pape "Cuvée La Côte Ronde” som är en specialcuvée från ett enskilt läge vid namn Le Mourre de Gaud. Görs i en volym om ca: 10 000 flaskor årligen och gjorde sin debut med årgång 1989. Druvorna kommer från gamla stockar (75-100 år) och blandningen är 50% Grenache och 50% Syrah (även om det sägs ingå en del andra druvor också). Lagras i nya barriques under ca: 18 månader.

Chateauneuf du Pape "Cuvée Juline" är en ny specialcuvée som lanserades första gången med årgång 2006 och den görs endast i ca: 2000 flaskor per år. Den är uppkallad efter Jean-Pauls två barn Jules och Pauline. I princip är råmaterialet och blandningen den samma som för "Cuvée La Côte Ronde” men vinifieringen skiljer sig åt. Jäsningen sker på barriques som står på högkant med ändstycket bortplockat. Efter avslutad jäsning försluts faten och lagringen fortsätter sedan på de samma.

Jag ber om att få prova de röda Chateauneuf du Pape cuvéerna och inget annat. Nu börjar en upplevelse som först nästan blir smärtsam. Efter all den söta och runda frukten hos Janasse slår en intensiv trä och fatkaraktär emot mig. Fast märkligt nog inser jag i skrivandes stund att jag nog egentligen gillade vinerna men att jag inte kunde ta dem till mig direkt efter föregående upplevelser. Dagens tidigare provningar hade levererat imponerande viner och då är det inte lätt att vara sist ut.

2007 Domaine Paul Autard, Châteauneuf-du-Pape har en purpurröd färg. Doften är först liten och en aning sluten. Efterhand kommer det kryddiga aromer med fikon och rökighet samt en dos kaffe. Kanske också en svag antydan av garrigue i bakgrunden.

Smaken är intensiv med kola, knäck och ekfat. Klart tuff med markerad strävhet och närmast avsaknad av frukt.

Ett inte alls integrerat vin som just nu känns avigt och obalanserat med eken liggandes utanpå. Ändå är det ett lovande och välgjort vin. Man måste imponeras av hantverket. Min erfarenhet av denna typ av vin med lagring är begränsad. Jag upplever det som om vinet är alltför tannindominerat och att de kommer från fat. Lite O-charmigt och hårt. Inte vad jag söker i viner från södra Rhône. Det räcker till 90 poäng vilket är i undre delen av Parkers betyg från fat. Han delade ut 90-93 poäng. Kostar € 27,- på plats. Wine Spectator 93 poäng.

2007 Domaine Paul Autard, Châteauneuf-du-Pape "Cuvée La Cote Ronde" har en mörk purpurröd färg. Doften är stor med smörkola, choklad, kokos och vanilj. Klart rökigt i stilen med massor av ekfatskaraktär. Läckert.

Smaken är tuff och intensiv med en eldig och stram eftersmak. Sträv med lakrits och trä, nästan hyvlat virke och sedan en antydan till frukt som letar sig igenom all fatkaraktär. En viss syrlighet finns även i smaken.

Doften är större och bättre än vad den är i det föregående vinet. Smaken är snarlik. Inte helt angenämt men precis som det första vinet upplever jag att det finns potential. Mycket karaktär och koncentration men också en hårdhet som inte stämmer med mina förväntningar. Inte riktigt min stil av vin och även om mina poäng blir ganska höga med 91+ känns det som det kvittar. Jag avstår och prislappen med sina € 38,- känns fel i mitt tycke. Parker anser från fatprov att betyget ska vara 92-94 poäng. Wine Spectator delar ut hela 95 poäng med följande beskrivning (James Molesworth):

“A stunner, combining the rich currant, fig and boysenberry fruit of the vintage with the region’s characteristic charred apple wood, graphite, aged tobacco and black tea notes. The long, invigorating finish is supported by riveting acidity and well-embedded grip. When power and finesse work together, it’s a beautiful thing.”

2007 Domaine Paul Autard, Châteauneuf-du-Pape "Cuvée Juline" har en mörk purpurröd färg. Doften är stor med choklad, kolasnören, fikon och rökta kryddor. Ganska typisk på sitt vis och dessutom angenäm.

Smaken är ren och på gränsen till syltig med en intensiv frukt och kryddighet. Choklad, lakrits och violpastill med tydliga inslag av ekfat.

Det här är vinet som jag hoppades skulle vara något av en sensation. Det blir inte riktigt så. I grund och botten gillar jag detta och tror dessutom att det är ett vin som kommer att bli mycket bättre med lagring. Ett riktigt kraftpaket som känns mycket modernt och kraftfullt i stil med Domaine Grand Veneurs och kanske även Domaine de la Mordorées viner. Däremot i relation till övriga provade toppviner under dagen framstår detta som det minst attraktiva. Kanske är det ett uns av trötthet som infinner sig när betyget stannar på 93/94 poäng. Parker positivare med 95-97 poäng från ett fatprov och följande kommentarer: ”My first note was “wow!,” and that was after tasting some truly great 2007s”. ”A remarkable cuvee, it should be one of the monumental wines of the vintage after sufficient time in the bottle.” Även många andra kommentarer på forum utrycker stort gillande för detta vin. I Danmark gick det nyligen riktigt bra då vinet fick utmärkelse som det nästbästa vinet i Smag & Behags tävling om bästa Chateauneuf du Pape. Jag avstår inköp eftersom prislappen i mitt tycke är för hög med sina € 50,- och då alternativen känns många och dessutom ganska mycket bättre, blir det ännu svårare att motivera ett inköp. I efterhand ångrar jag mig delvis. Jag hade velat följa det här vinet under några år. Jag tror kanske också att vinet är bättre än vad jag upplevde under denna tidiga kväll. Kanske ett utfall av vintrötthet? Wine Spectator ger 95 poäng med följande komentar: ”This has some toast to absorb, but it’s all there.”

(Jeb Dunnuck har inga noteringar om vinerna från Domaine Paul Autard i årgång 2007.)

Tja, allt kan ju inte vara guld som glimmar. Jag hade hoppats på en mer positiv upplevelse men jag ångrar inte besöket. Det hade givetvis varit kul att få träffa Jean-Paul men vem vet – kanske nästa gång. 2011 när alla 2009or lanseras?

Så var min första dag i Chateauneuf du Pape till enda. Ett behagligt lugn infinner sig i både kropp och själ. Även omgivningarna verkar ha gått ner i viloläge. Tempot är lågt och det känns som om verksamheten för denna dag är avslutad och i vingårdarna runt omkring sker inte mycket arbete. För min egen del återstår ett kort stopp hos Domaine de Ferrand och sedan bär det av ”hemåt” till familjen. En massa tankar virvlar runt i huvudet och mest funderar jag på hur i all världen jag ska hinna prova allt jag är intresserad av. Så många producenter och så lite tid. Dessutom är jag lite fundersam kring årgången – är 2007 så bra som jag hoppats på? I denna stund är jag inte helt övertygad. Egentligen var det nog mest hos Domaine de la Janasse det kändes som något extraordinärt. Ju längre veckan led så stärktes intrycket av att vissa lyckats bättre än andra men så brukar det ju vara varje årgång. Inget unikt för 2007. Fast nu snart fyra månader senare känns det som om 2007 är just så fantastisk som förhandsdiskussionen antytt.

”Imorgon är en annan dag” sjöng väl en känd schlagergeneral och så blev det i alla fall för mig. Tre nya producenter men betydligt färre viner och dessutom kortare besök. Första anhalten blev ett stopp där återigen högt ställda förhoppningar kom att grusas – jag som trodde jag skulle göra ännu ett fynd.