Nej ikväll handlar det om en för mig oerhört efterlängtad provning eftersom turen i vår Australienresa nu kommit till David Powell och hans Torbreck.
På programmet står åtta viner och de förväntade höjdpunkterna är 2001 Run Rig och 2005 Les Amis.
Självklart ska det bli en post så småningom men tillsvidare kan ni ta del av vad kritikerna tycker. För mig fungerar texten som ren ”peptalk”. Fast nu handlar det inte om min favoritkritiker som uttalat sig utan Bengt-Göran Kronstam som i DN september 2005 tyckte följande:
"I ett mer globalt perspektiv var det intressant att notera en växande avoghet mot överextraherade viner. Själv tycker jag de smakar som alkoholdränkt sirap, ibland med en nypa salt. Eller som att stoppa en buljongtärning i munnen och försöka skölja ner den med likör. Samma uppfattning delades av jurykollegerna från Australien, Chile, Frankrike, Storbritannien och Sydafrika. Det finns all anledning att tala om ett trendbrott.
Månadens vinlista från Systembolaget tycks inte ha uppfattat detta. Tvärtom finns här flera monster som juridiskt betecknas som vin, men som smakmässigt är något helt annat.
Allra värst är 2003 Torbreck Cuvée Juveniles (nr 99227, 199 kr). Smaken är tjock och kväljande söt i ryggradslös och slapp stil, utan varje tillstymmelse till balans. Möjligen kan det passera till ost, men annars vill jag verkligen aldrig dricka detta vin.
Detsamma gäller 2003 Torbreck Descendant (nr 99226, 795 kr) med en tät, rökig doft och tjock, söt smak. Det är obegripligt överdimensionerat i såväl smak som i pris, ett rent lurendrejeri som möjligen kan tillfredsställa en och annan smakhandikappad. Torbreck Decadent vore ett lämpligare namn för detta vin med elefantiasis.
Även på den vita sidan visar samma producent upp sina muskler. 2003 Torbreck Woodcutters Semillon (nr 99229, 159 kr) har en oljig alkoholfetma som lägger sig som en klibbig honungsfilt över druvkaraktären. Det smakar ungefär som billig blockchoklad, där fettet kräver en högre temperatur än vad munhålan kan smälta.”
Visst blir man sugen!
11 kommentarer:
Hahaha! Tur att man inte bryr sig om vad BGK skriver. Då hade man varit dömd till ett liv med skräpviner på box. Dessutom hade man säkert kört hemtentan i de två vinkurser man läst... ;-)
Ha ha ha, bra Kayaker! Mitt i prick.
På Torbreck är man ALLTID sugen, särskilt när de fått lite ålder.
Ja vad ska man säga om BGK, den mannen visste inte ens att singelmalt whiskyn färgas med färgämne för att få sin mörka färg, han trodde att det var faten som gav färgen... Han har inte skrivit många vettiga rader om vin i sina dagar
Nå, hade Kronstam eller Parker rätt? Undrar Claes, just nu i Italien
Hej Alla!
För att besvara Claes fråga först så kan jag väl sammanfatta det hela med att endast ett vin fick lägre betyg av mig än något av Advokaternas – och då men 1 poäng. Fast då är ju både Parker, Miller och jag "smakhandikappade" som Kronstam utrycker det.
2001 Run Rig skulle jag kunna dricka alla kvällar i veckan och till lunch hade jag nöjt mig med 2005 Descendant. Vilka viner han gör – den gode Powell.
I övrigt så har jag inte följt kritiker som Kronstam de senaste sju åren. Varför känns nu ganska så självklart.
Härligt med tre poäng dessutom!
/ MV
I den forntid som jag prenumererade på Allt Om Vin upplevde jag att Kronstam var väldigt vänlig inställd till varma uppumpade viner, men dessa sågningar är ju brutala. Torbreck har ju en sådan elegans att t.o.m jag som förstepräst i antiflavor-orden tycker att det är riktigt bra. I alla fall de två jag har provat (RunRig och The Factor).
Hej MMM!
Jag har givetvis noterat att du gillat de Torbreck du provat och jag förstår det. En mer europeisk stil och framförallt dofterna är supereleganta.
Jag har fått flera av de bättre vinerna med ålder helblint vid några tillfällen och haft helt fel i mina gissningar om ursprung. Just därför är det lite märkligt att Torbreck sågas så brutalt som du påpekar och det finns ju en massa andra viner från Australien som jag hade haft lättare att acceptera kritiken emot.
Minns för många år sedan då jag tog med två flaskor till en blindprovning. Den ena var 2001 Torbreck ”The Steading” och den andra 2001 Château la Nerthe CndP. Majoriteten gissade att Torbreck kom från gamla världen och Château la Nerthe från nya. Intressant övning men så var det ju helblint förståss.
Ha det gott!
MV
Jag har druckit ganska många Torbreck och skall väl ärligt erkänna att jag inte varit speciellt förtjust i stilen, lite låg i syran och lite fruktsötmevarning. Men detta har gällt nysläppta viner eller viner med ett fåtal år på nacken. Drack 01 Descendent för ett tag sen och den hade verkligen blivit bra, nu måste jag erkänna att jag fortfarande håller Australiensare som Giaconda och Henschke högre men Torbreck har verkligen fått mig att tänka om. Varför kan man som svensk vinpress hävda att ett vin som smakar f-n nu blir bra bara för att det kommer från exempelvis Bordeaux och att det därmed kommer vara fantastiskt om 10 år, medans man dissar Aussieviner fullständigt, även om det smakar f-n ungt kan det definitivt smaka bra om några år, samtidigt som man inte har någon erfaranhet om mogna Aussieviner. Men ärligt talat, bry er inte om Kronstam, han är inte ens värd att nämna, låt honom rekommendera boxar så blir det bättre viner över till oss andra.
Hej Håkan!
Håller helt med dig om konstaterandet att man sågar det man uppfattar som fruktbomber från nya världen just för att man inte kan förstå hur de kommer att utvecklas. Det är mycket märkligt att smakrikedom och frukt uppfattas som negativt medan tanniner och syra uppfattas som positivt. Allt handlar ju om balans.
Jag är ganska övertygad om att allt beror på okunskap och historiska värderingar.
Ha det fint!
/ MV
Gokväll!
En tjock bit oxfile och Leon Barral Jadis 2007. Tyckte det funka fint. Har du provat den? Stilen borde vara efter dina preferenser.
Mvh
Martin P
Hej Martin!
Nej, jag har tyvärr aldrig provat Jadis, varken 2007 eller någon annan årgång. Tidigare har jag inte direkt känt någon längtan efter vinet men med 2007 borde man kanske göra ett försök. Såg att det finns flaskor kvar i Malmö och det gör ju saken lättare.
Rent generellt brukar jag inte gilla viner med hög andel (eller endast) Carignan och det är nog en av anledningarna till jag visat avhållsamhet. Fast generella principer brukar sällan vara av godo, vilket jag gärna påpekar och därför borde jag ge vinet en chans.
Ha det!
/ MV
Skicka en kommentar